"Första året är helt okej. Sedan går det bara neråt" : Ungdomars upplevelser av arbetslöshetens konsekvenser

Arbetslösheten är ett stort problem i dagens samhälle både för samhället och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns både fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar på att de arbetslösas upplevelser påverkas starkt av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra påverkande faktorer. Syftet i studien är att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förståelse för vad det är som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation så olika ifrån individ till individ. Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 år blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjälp av sociologiska utgångspunkter så som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner på arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förståelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet på arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika från individ till individ. Ezzys tre huvudtyper, arbetslöshet som romans, tragedi eller komplex arbetslöshet samt ekonomi-skam modellen har dessutom varit starkt bidragande till utformningen av analysen. Resultatet i studien visar inte på någon gemensam upplevd konsekvens av arbetslösheten för de intervjuade, utan vitt skilda upplevda konsekvenser uttrycks. Däremot visar sig ekonomiskam modellens två delar, ekonomisk påfrestning samt skamgörande erfarenheter vara starkt bidragande orsaker till hur besvärliga arbetslöshetens konsekvenser upplevs för den arbetslöse. Andra faktorer som studien visar vara starkt bidragande för hur de arbetslösa i studien upplever sin situation är behovet av arbetets latenta funktioner, påverkan från den sociala omvärlden, samt behov av mer grundläggande mänskliga behov i förhållande till behov som mer syftar till att nå självförverkligande och personlig utveckling